The mind must be given relaxation—it will rise improved and sharper after a good break. Just as rich fields must not be forced—for they will quickly lose their fertility if never given a break—so constant work on the anvil will fracture the force of the mind. Epiktues
“Many felt a profound malaise at the idea that the sources of benevolence should be just enlightened self-interest, or simply feelings of sympathy. This seemed to neglect altogether the human power of self-transcendence, the capacity to go beyond self-related desire altogether and follow a higher aspiration.” ― Charles Taylor, A Secular Age
Pleasure can also become punishment
“Enjoyment appears at the boundary between boredom and anxiety, when the challenges are just balanced with the person's capacity to act. ― Mihaly Csikszentmihalyi
Happiness is a byproduct of function, purpose and conflict; those who seek happiness for itself seek victory without war. William Burroughs
“The secret for harvesting from existence the greatest fruitfulness and the greatest enjoyment is: to live dangerously!” Nietszche
“Dostoevski said once, "There is only one thing I dread: not to be worthy of my sufferings." These words frequently came to my mind after I became acquainted with those martyrs whose behavior in camp, whose suffering and death, bore witness to the fact that the last inner freedom cannot be lost. It can be said that they were worthy of the their sufferings; the way they bore their suffering was a genuine inner achievement. It is this spiritual freedom—which cannot be taken away—that makes life meaningful and purposeful. ― Viktor E. Frankl, Man's Search for Meaning
“I care not where my body may take me as long as my soul is embarked on a meaningful journey. Dante
“The more clearly we can focus our attention on the wonders and realities of the universe about us, the less taste we shall have for destruction.” Rachel Carson
“A man should hear a little music, read a little poetry, and see a fine picture every day of his life, in order that worldly cares may not obliterate the sense of the beautiful which God has implanted in the human soul.” Johann Wolfgang von Goethe
I detta avsnitt kommer balansdimensionerna mening och blomstring behandlas.
Mening: Rationell förtrollning: balans mellan sökande efter sanning och samtidigt sökande efter att förtrolla sitt varande.
Blomstring: Eudaimonisk hedonism: lyckokänslor av olika slag som främst kommer som en biprodukt av ett etiskt liv men ibland också enkla njutningar som inte har en koppling till ett det optimalt moraliska livet.
Eudaimonisera livet. När många lever ett liv fast i depressiv hedonism (Fisher, 2011) är botemedlet att fylla sitt liv med fler praktiker som är grundat i moralisk livsföring. Flera sätt har diskuterat ovan som exempelvis att centrera medborgarkampen och äventyret för att komma i kontakt med en heroisk dimension. Eudaimoniseringen av livet sker också genom att tänka kring sitt liv utifrån moraliska begrepp som olika principer och dygder. Hedonistisk lycka som nöjdhet och njutning blir sett främst som en biprodukt av det etiska livet. Aristoteles menade till exempel att det finns en njutning av att utföra en dygd (1998). Genom att sträva mot mål med djup meningsfullhet för en själv och andra kan man dras in i äventyr som kommer med spänning, flow, emotionell energi, njutning av att känna ökad kompetens och kunna hantera olika utmaningar. Lyckan av omsorg riktad mot andra människor, natur, djur som lägger grund för ett stärkare möte som i sig ger människor glädje. Genom att centrera moralisk livsföring kommer vi ha möjlighet att komma närmare människor mer ärligt. Vi möter andra människor för att hjälpa varandra, i kontrast med att vara orienterad mot ett snävt egenintresse som lätt kan göra att man upplever flera aspekter av ens liv inklusive relationer som instrumentialiserad och därför tömda på innehåll.
Träna genom att göra små handlingar som är grundad i moralisk livsföring i kontrast till livsstil, egenintresse, status eller lycka. Fyll sedan livet med mer och mer av dessa handlingar. Viktigt är att inte ta på sig för stora utmaningar som kan leda till eudaimonisk depression (Berglund, 2026), känslan av att inte kunna leva upp till våra moraliska ideal eller inte ens vara på väg mot ett mer moraliskt liv.
Sök smärta som är meningsfull genom medborgarkampen. Smärta är ofrånkomligt. Du kan styra var den kan komma ifrån. Gör något obekvämt för dig dagligen. Smärtsamt njutande är en högre balans där man insett att smärta och lidande är ofrånkomligt men att denna smärta får en mening i en medborgarkamp och att njutning är kopplad till medborgarkampen, i kontrast till meningslös hedonism i privatkampen, eller smärta som inte används eller en del av en kamp som leder till högre nivåer, det är en smärta som krymper livet i stället. Denna balans hittar man i upplevelser som flow, där man kan pressa sig som max i att bestiga ett berg och samtidigt känna sig som mest levande (Cikzsentmihaly, 1990). Nietzsches syn på smärta är här inspiration i att han menar att vi ska använda alla känslor för att rikta oss mot högre syften, smärta kommer oavsett vilken väg vi väljer, därför behöver vi välja vägen där vi strävar mot syften bortom oss själva. Försöker du vända bort dig från utblicken och att försöka bli hjälte, dör vi som fegisar i stället, till exempel av de moraliska sår vi skapar i oss själva när vi står och tittar på andras lidande och orättvisor i världen, eller eskapism från smärta leder oss till ett överflöd av njutning som vi till slut vant oss vid, i de mest extrema fallen, narkotika av olika slag. Mötet med människor och tankar samtidigt som man försöker lösa olika problem och skapa värden på olika sätt. Detta kan ses som en nietzscheansk syn på känslor, negativa och positiva utifrån hur de känns i form av smärta och njutning är viktigt. Nietzsche vill att vi ska känna tyngden av världen för att det ger oss mest, inte för att vi blir lyckligare. Nietzsche skrev som han ofta gjorde i en hånande ton att den som bara vill ha lycka kommer inte att nå det. Nietzsche skrev att lycka och olycka är som tvillingar och växer i styrka. Det är det livet han föreställer sig. Nietzsche utvecklade en förmåga och filosofi för att använda sig av vad vi skulle tolka som ”negativa känslor”, att det fanns en kraft i dem som vi kunde använda. De skriver om att lidandet kan rikta oss, göra oss skärpta att ta var på det som är bra, det som faktiskt är möjligheter vi har. Motsatsen är att krampaktigt söka efter lycka och med det skapa smärta är en felbalans. Detta är kopplat till felbalanser som wellnessyndromet som innehåller till exempel lyckoimperativet (Cederström & Spicer, 2015).
Hedonisera livet. Ett annat sätt att formulera obalans i blomstringsdimensionen är att människor kan vara konsumerad av begär (Sennet, 2002, Durkheim, 1950) medan vissa andra lever ett nästan anhedonisikt liv, fyllt av en brist på härliga upplevelser eller känslor alls. Denna anhedoni kan exempelvis uppstå på grund av en stor repetition i livet eller ett jobb där man bemöts som en roll och inte som människa (Asplund, 1987). Hedonism som etiskt synsätt förespråkar en långsiktig lycka som mål. Epikuros argumenterar för att man ska förenkla livet och ta sig ur statuskamper och försök att bli rik. Dessa försök leder till fler problem. Epikuros var också medveten att för att maximera lycka behöver vi ofta vara måttfulla på kort sikt, eftersom för stor njutning i nuet kan bli beroendeframkallande.
Inkorporera måttfulla njutningar som kan växa med tid. God och nyttig mat, naturupplevelser där man är öppen för de djupupplevelser och förundran som kan hämtas där, lekar med rörelse, läsning, lärandepraktiker, diskussioner, skapande osv.
Ge plats för toppupplevelser och extas. Detta kan vara i form av det karnevaliska, humor, nyfikenhet, förundran, möten med andra människor, pressa sig till sin yttersta gräns, djupt arbete, flow, spelfullhet.
Bryt smärta. Vi kan ha olika smärtsamma känslor. Ofta kan dessa vara kvar längre eller ha extra mycket styrka om vi inte byter aktiviteten. Sätt att delvis eller helt bryta med smärta är varma duschar, bada i en sjö, gå ut på en promenad, träning, lek osv. Det finns ofta inget att hämta i att vara kvar i en smärtsam upplevelse. Om den kan minska i styrka stödjer det en ofta till bättre tankar. Nitzsche skrev exempelvis inte att vi ska lita på tankar vi har inomhus, som ett argument för att vara i naturen mer.
Djup vila och äkta fritid. Djup vila är inte en passiv vila, utan det är ofta kopplad till någon aktivitet som konversationer, vara i naturen, bad, mat, fester, yoga, medveten närvaro, trädgårdsarbete osv. Mycket av fritiden kan fyllas av skuggarbete (Illich, 1984) som pendling till och från jobbet, eller aktiviteter och relationer som vi egentligen inte trivs med. Här bör man vara försiktig, för att jobbigheten med att uppehålla en vänskap kommer ofta i massamhället av att man bor långt ifrån varandra som kräver planering. Det kan också finnas en tanke om att man ska träffa en vän i taget som gör att det blir svårt att hinna med om man har flera vänner.
Vilande ansträngning. Ju mer av livet som fylls av ansträngning som är vilande har vi ork för ansträngning som bara är ansträngande. Med vilande ansträngning minskar också viljan till passiv vila som lätt kan bli en ansträngande vila med prokrastinering, ändlöst scrollande, kortsiktig njutning. Aktiviteter som ger oss emotionell energi är också exempel på vilande ansträngning för att ansträngningen ger oss efteråt mer emotionell energi. Två exempel är ansträngningen att gå på en fest eller forskningskonferens som är ansträngande men som efteråt kan ge energi att jobba på något man ser som meningsfullt. Även fysisk ansträngning sprid under dagen skapar en vila eftersom letargi och trötthet inte gör sig lika påmind.
In och utandning. Vila och fritid är en annan syn på frihet, en mer hedonistisk version av frihet. Vilan och fritid kan bara var en del av en frihet om den uppstår som i kontrast till ett arbetande liv också. Vilan som frihet är något som är en kontrast och balans mot frihet som strävande mot att vara dominerad och självbestämmande som projekt. Antiskörhet är att vi blir starkare och mindre sköra av utmaningar, ansträngningen med vila gör att vi efteråt blivit starkare (Taleb, 2012). Efter ansträngningen att offra sig och ta på sig risker och kämpa för andra människor, kan vi vila i en moralisk vila/trygghet.
Sök flow. Flow är ett psykologiskt begrepp och har forskats mest på av psykologer med det finns även emotionssociologer som gjort det, hur flyt och stress påverkar människor (Wettergren, 2013, 65). Flow är exempel på en hög balans av vilande ansträngning, vi anstränger oss men vi känner oss lätta och kan få energi för att vi släpper ett fokus på vårt jag och annat för en stund.
Sprettzatura. Lathet kan också vara ett sätt en form av förenklad komplexitet och vilande ansträngning. Vi tar inte på oss saker i onödan, en form av sprettzatura (enkelhet) att välja våra strider och bevara våra krafter (Taleb, 2012).
Vara medveten om din ”önskningsrikedom” och hur den påverkar din lyckokänsla. Nordenfelt skiljer mellan lycka och lyckokänslan, och definierar lycka som ”en jämvikt mellan önskemål och en insikt eller tro att dessa är uppfyllda” (2004, 52). Jämvikten utgör en disposition för att känna lyckokänslan som kan utlösas till exempel när personen medvetet fäster uppmärksamheten på jämvikten, vilket är det som skiljer ut lyckokänslan från andra känslor av välbefinnande (Nordenfelt, 2004, 52). Nordenfelt diskuterar hur optimal livskvalitet nås och introducerar begreppet rikedomsdimension (2004, 59). Graden av önskemål kan ökas som skapar en större rikedom i lyckan, alltså flera önskningar tillfredsställs (2004, 62). Ju fler och högre önskningar man har desto svårare kan det bli att nå dem. Därför är önskningsrikedom viktigt att utveckla. Det gör att man blir mer flexibel med vad man kan få lycka av. Exempelvis finns det väldigt billiga saker man kan önska sig som exempelvis mer tid i naturen. Att komma ut i naturen är ofta enkelt som gör att man har lättare att få en lyckokänsla. Det är speciellt viktigt om man internaliserar denna boks budskap att lycka främst kommer som biprodukt av etiska handlingar som Aristoteles menade. För att inte hamna i depressiv eudonomism behöver vi ha vanor av hedonism som är långsiktiga, vilande. Att vara i naturen, vara med vänner, ta del av kultur och konst är exempel på det.
Öka meningsrikedom (Berglund, 2026). Vad har du för mening i livet? Finns det flera olika meningar? Finns det en större som sammankopplar dem? Är det tomt med mening? Använda känslan av meningslöshet och bygg in mening. Den som har låg grad av meningsrikedom kommer missa olika dimensioner av ett gott liv för att exempelvis enbart önska sig rikedom, njutning eller att bara ”vara i fred”. En del av en ökad meningsrikedom är att det inkludera motsatsen som är en acceptans för meningslöshet. Det är något som alltid är en del av att vara människa, men det går att jobba mot högre nivåer av meningslösheter, meningslösheten av ett liv där man inte hjälpte varken sig själv eller någon annan är större än ett liv där man försöker jobba mot något gemensamt gott. Sök meningen alltså men inte för hårt för att hitta den absoluta meningen kommer alltid lämna en något alienerad eftersom inga slutgiltiga svar verkar finnas. Dock kan man vara kvar i att försöka svara så rationellt som möjligt på frågan om livets mening som leder till att det med all säkerhet inte ska användas för att skada andra, utan det finns i en omsorgsfull utblick med moralisk handling. Vi kan alltså öka en sensibilitet för vad mening kan vara utan att komma fram till ett slutgiltigt svar på frågan.
Förtrolla livet. För att göra livet mer rationellt så kan man jobba med övningarna i klokskapsdimensionen, men den som lever ett avförtrollat liv behöver återförtrolla det. Saker som kan avförtrolla ett liv är för mycket arbete som är jobbifierat (Berglund, 2026), för mycket mediering av relationer och upplevelser genom media och teknologi, nihilism och cynism, depression och ångest, resignation och fatalism. Praktiker som kan återförtrolla är naturen, sociala möten ofta med flera personer på samma plats för att öka chansen till kollektiv upprymdhet (Collins, 2004), skapande, rörelse tillsammans med andra som är rytmisk exempelvis dans och yoga, skapande av kultur, kultivera och följa en nyfikenhet efter bildning, kultivera historiemedvetenhet, vara i kontakt med en heroisk och äventyrlig dimension, kämpa för andra människor, göra något som man tänker är svårt, skapa bindningar till något form av meningssystem som man sedan använder som språngbräda för att fortsätta vad mening(ar) med livet är,
Omförtrolla/omsakralisera. Välj så medvetet och rationellt som möjligt vad som ska förtrollas. Detta går inte helt på grund av att det finns en dimension av förtrollning och det transcendala att det är bortom vår kontroll och förståelse. Den förtrollning som new age, fundamentalism, astrologi, änglanummer kan tas och riktas mot mer filosofiskt och vetenskapligt grundad förtrollning. Den som är förtrollad av kändisar, draman på internet och underhållning behöver byta ut personerna som man blir förtrollad av. Detta kan göras genom en dygdefiering av sitt tänkande med värdenyfikenhet (Berglund, 2026) och vetenskapsnyfikenhet (Kahan, 2017). Den som är förtrollad av kändisar suktar efter starka symboler och berättelser. Man behöver öppna upp sig för kändisar ofta inte har särskilt mycket dygd. Det är en övning i att avförtrolla varför de har upplyfts som speciella.
Estetisera livet som stöd för det goda livet. En källa till förtrollning och rationalitet är hur vi väljer att estetisera livet. Estetisering är en praktik där vi visualiserar med former, symboler, färg osv vad vi värderar i livet. Tar vi in estetetik i vårt liv som är för enkel går vi miste om att vi vår blick vara i kontakt med ett mer komplext liv. Naturen, böcker, enkelhet, billigt, bort från varumärkesfieringen av jaget är några exempel på vad som kan estetisera ett gott liv.
Existentiell oro, syntetiska traditioner och ritualer. Ritualer är den praktik som ofta används för förtrollning av varandet. Ritualer kan föras in för den sekulariserade också. Ritualisering kräver att man lägger en vikt vid en rutin, en eller flera praktiker och kopplar det till ett meningssystem. Middagen med familjen, debatter som ramas in av bildande tal eller fester av olika slag. Mikroritualer kan vara mantran eller handlingar som man gör vid valda stunder för att komma närmare ett visst tillstånd man vill vara i (Collins, 2004).
Analysera och förändra biosocialiteter. Biosocialitet är ett begrepp som fångar hur det moderna självet blir subjektifierat som ett biologisk sådant som exempelvis ”neurokemiska själv”, med processer som ”molekylisering” och ”genifiering” av kroppen (Rose, 2007). Utifrån denna forskning kommer här föreslås en delvis annan innebörd av biosocialitet. En biosocialitet är när olika biologiska processer samverkar med sociala processer för den mänskliga kroppen är ofrånkomligt inbäddad i det sociala. Det betyder inte att allt är socialt konstruerat, men att det sociala alltid påverkar och människan kan välja hur det sociala ska stödja kroppen till en optimal funktion som stödjer det goda livet.
Exempel på centrala biosocialiteter för individer är graviditet, ätande, sova, vila och fokus, träning, duschar och bad, bastubad, naturen, syre, temperatur, luftfuktighet, droger och medicin. Dessa kan ses som biosocialiteter för att det är impregnerade, laddade med det sociala. Biosocialiteter som mat och ätande så kommer mat att ge energi som behövs rent fysiologiskt som möjliggör sociala interaktioner. Vilken mat kommer att spela roll. Välforskat är hur klass påverkar matkonsumtion och hur detta blir en del av ett nät av interaktioner med världen som gör att man kan få mindre energi, som gör det svårare att utbilda sig eller att ha ork att exempelvis läsa efter jobbet. Mat är en biosocialitet vars effekter bara kan förstås i helheten av denna struktur. Biosocialiteter är viktigt för socioanalysen för att kroppen och att upplevelser, tankar, socialiteter är förkroppsligade på olika sätt. Sover man dåligt, rör sig inte, äter dåligt så kommer detta skapa vissa tankekedjor i hjärnan och dessa bio-socialiteter är också kopplade till ens placering i sociala nätverk (Christiakis & Fowler, 2009).
Kroppen är av stor vikt för att förstå det sociala (Turner, 2008). Energi och vitalitet är en aspekt som är stratifierad (Collins, 2004). Mycket av det beror på sociala interaktioner i sig (Collins, 2004), men den kroppsliga funktionen i hjärnan och andra organ, muskler, skelett kan ha en väldigt stor effekt på en människas livsbiografi. Kroppen är en faktor till att bygga agens för om man är trött på grund av dålig kosthållning och sömn kommer det vara svårare att styra sitt liv. Den redan partiella agens försämras. Agens är med andra ord distribuerad i det arrangemang av kroppsliga vanor som individen befinner sig i.
Här nedan följer olika övningar för att biosocialiteter ska stödja det goda livet.
Identifiera biologisering runt om dig. När blir uppfattningar om vår biologi begränsande? Biologisering kan exempelvis ske i form av genus med biologisk könsdeterminism, genom att lägga för stor vikt vid en psykiatrisk diagnos som kan bli en självuppfyllande profetia om vad man kan göra.
Identifiera kulturell frikoppling. Vad finns det för praktiker runt om dig som inte tar hänsyn till din kropps fysiologi? Kroppen har en materialitet som inte är helt socialt konstruerad som inte behöver ta hänsyn till av samhället man är inbäddad i. Exempel på kulturella frikopplingar är: frånkoppling från natur, dålig sömn, konstant stressad, överstimulering av intryck, fel sätt att andas, fel kosthållning som exempelvis inte ger en balanserad energi, övervikt/undervikt, för lite muskler, för lite rörelse. En viktig kulturell frikoppling är att man inte förstår hur ens hjärna fungerar som gör att man har en övertro till dennes förmåga att guida en själv. Tror man att ens egen hjärna är väldigt rationell kommer man återkommande ta sämre beslut för att man inte tar stöd av olika kulturella teknologier och praktiker för att stödja hjärnans tänkande.
Habitusanalys. Samhället är präglat/ingraverat på kroppen och hjärnan (Bourdieu, 1977, Turner, 1984). Förtryck kan sätta sig i kroppen genom skam, depression och ett nervsystem och amygdala som är utvidgad för att leta hot. Kroppen kan ha blivit van vid att ta order och att vara förtryckt. Det kommer därför kännas obehagligt och obekant när man exempelvis gör motstånd. Det kan uppstå en habitusklyfta när man försöker ändra sitt liv och göra motstånd mot dominans av någon form (Friedman, 2016). Det symboliska våldet (Bourdieu) som riktas mot individen sätter sig i habitus. Det krävs övningar i att bestämma att man ska skapa ett annat habitus. För det behöver man först identifiera vilket habitus man är, som känns som vatten för en fisk (Friedman, 2016) och försök ändra på det. Ändring av habitus kräver att man söker sig till nya socialiteter där man kan smittas av andra med ett habitus som man själv vill ha.
Var mer i naturen. Naturen kommer med flera fördelar. Det kan skapa mer vitalitet, lugn, djupupplevelser och gränsupplevelser (Thurfjell, 2020). Det är en kontrast till både det fysiska och digitala metropolis som tenderar att skapa överbelastning och som leder till en likgiltig blasé attityd (Simmel, 1971). Naturen är en plats där man kan få lite mer distans från olika socialiteter man är inbäddad i, som kan ge plats för reflektion. Naturen som aktivitet kan också tränga undan andra praktiker som är dominanta på människors fritid som exempelvis underhållning.
Kost. Det finns en viss kunskap utbredd bland befolkning om hälsosam mat, men oftast inte på tillräcklig djup nivå som gör att människor antingen äter allmänt ohälsosamt eller när de försöker äta hälsosamt går de till överdrift i någon aspekt. Med all debatt som det är kommer man väldigt långt på att ändå ha en balanserad kost med protein, fibrer, fett och kolhydrater, tillsammans med att ha koll på den energimängd man behöver. Det kan behöva göras anpassningar som kan göra stor skillnad exempelvis att inte äta frukt och grönsaker som fermenterar i tarmen lika kraftigt, eller ta bort viss mat som exempelvis gluten. Det finns forskning som pekar på koppling mellan mående och tarmen som kan skapa rätt stora skillnader om man får en kost som stödjer en god tarmflora. För många är kost något som äts i stress eller ensamhet. Inbäddning av mat med en gemenskap är en biosocialitet som för med sig flera fördelar.
Vatten. Vatten har historiskt varit en terapeutisk praktik. Både kallt och varmt vatten har terapeutiska effekter för att det kan ge både avslappning och igångsättning. Det finns mycket hype kring kallbad och kallduschar, men varma duschar för att skapa ett lugn i kroppen ska inte glömmas. Det är en vana för att få in mer njutning i ens liv. Detta kan kombineras med att släcka ned i badrummet för att få en paus från ljus och skärmar.
Fysisk rörelse. De flesta rör sig idag alldeles för lite under dagen. Att göra exempelvis 10 benböj i timmen är något som höjer energinivå och gör den mer stabil. Kroppen reagerar med att vara mer vitaliserad. Den är inte gjord för att vara i stilla så länge och samtidigt ha hög kognitiv ansträngning. Utan den rörelsen blir vi onödiga dåsiga, speciellt av mat som vi kroppen blir utsatt för blodsockersvingar. Promenader är en annan övning som kan ge tid för avslappning samtidigt som man får längre perioder av rörelse som stödjer kroppen. Att tänka i rörelse i naturen i kontrast till liggandes i en säng kan ha stor inverkan på reflexivet. Mobilen är en artefakt som skapar ännu en bindning med ett underhållande liv som till och med kan göras liggandes, så kallade bedrotting.
Använd det du vill ha kvar. Använd din hjärna om du vill ha kvar kognitiva förmågor. Det är en spridd kulturell frikoppling i samhället att hjärnan inte behöver tränas på samma sätt som muskler och kondition. Muskler syns tydligare om de inte tränas än hjärnan. De flesta tränar sin hjärna för lite och är långt under sin potential därför.
Lära sig om hjärnans skevheter och fallgropar. Med fältet kognitiv sociologi har sociologi till slut tagit in att hjärnan har vissa tendenser, som psykologisk forskning kunnat visa länge. Sociologi har innan tagit in att människan har fallgropar så klart genom att understryka hur lätt människor följer gruppen och hur lätt vår verklighetsbild kan vara snedvriden.