“The challenge of modernity is to live without illusions and without becoming disillusioned. I’m a pessimist because of intelligence, but an optimist because of will.” ― Antonio Gramsci
“Life is long if you know how to use it.” Seneca
“Caretake this moment. Immerse yourself in its particulars. Respond to this person, this challenge, this deed. Quit evasions. Stop giving yourself needless trouble. It is time to really live; to fully inhabit the situation you happen to be in now.” Epiktetus
“When we are tired, we are attacked by ideas we conquered long ago.” ― Friedrich Nietzsche
Just as a snake sheds its skin, we must shed our past over and over again. Buddhistisk citat
“If you are depressed you are living in the past, if you are anxious you are living in the future. If you are at peace, you are living in the present.” — Lao Tzu
“You must live in the present, launch yourself on every wave, find your eternity in each moment. Fools stand on their island of opportunities and look toward another land. There is no other land; there is no other life but this.”― Henry David Thoreau
“Real generosity towards the future lies in giving all to the present.” ― Albert Camus, Notebooks 1935-1942
“To hell with the future. It's a man-eating idol.”― Ivan Illich
“The slow cancellation of the future has been accompanied by a deflation of expectations. Mark Fisher
Att hålla ett öga på hur världen borde vara, samtidigt som man aldrig tappar bort det sätt som den är, kräver en permanent, osäker balans. Det kräver att man ser rakt in i det faktum att man aldrig får den värld man vill ha, samtidigt som man vägrar att prata sig själv bort från att vilja ha den." Susan Nieman
I detta avsnitt behandlas balansdimensionerna rytm, tid och möjlighet.
Rytm: Långsam snabbhet: tempot och rytmen i livet är vitaliserande och anpassad för hjältefierat medborgarskap.
Tid: Historiemedvetenhet: balans i att hantera dåtid, nu och framtid.
Möjlighet: Realistisk idealism/kritisk optimism: balans mellan idealism och realism, eller kritik och optimism. Realism och idealism behöver vara i balans för vuxenhet enligt filosofen (Nieman 2013), att kunna tänka idealistiskt men att grunda det i nuet, vardagen och i närkampen med nuet, att vara optimistisk och hoppfull men grundad i en kritisk medvetenhet (Holmes, 2016).
Omfamna vuxenhet och kritisk optimism.
Kritisk optimism: Vi ska inte vara naivt optimistiska kring förändring av oss själva eller samhället. Kritisk medvetenhet men samtidigt optimism att se alla problem och svårigheter med förändringar men ändå se möjligheterna. En medvetenhet om att förändringar kan gå snabbt både på ett personligt plan och samhälleligt, men realistiska att det är svårt på grund av sociala dynamikers tröghet i att förändras. Kritiskt medvetande kultiveras genom lärande, bildning, medborgarkampen, ta sig an projekt, omsorg om andra så att man är i närkontakt med samhället och inte naiv inför de problem som finns. Optimism kan odlas genom att: ta del av människor som kunnat bidra till förändring (Bregman, 2025), utgå från att man har en agens även om den är partiell, det man varit med om kan bli en resurs, orättvisor kan bli en grund för att formulera meningsfullhet och syfte, vetskapen om placebo och nocebo-effekten som självuppfyllande profetior, man kan inte förutsätta determinism för det vet vi inte, omge sig med människor som omsätter tankar till handling, själv testa att omsätta tankar till handling, spelifiering och lekfullhet, bygga momentum genom små vinster (Collins & McConell, 2015) så att man inte upplever misslyckande som kan bekräfta en pessimistisk syn.
Tvivel kan vara lika farligt som övervmod. Tvivel kan man tänka är riskminimerande, men det är farligt i att det krymper världen om det går till överdrift och äter upp oss inifrån med ”tänk-om-tankar” (Paulsen, 2020). Tvivel gör att vi förlorar kontrollen över vår egen kropp, och vi hemfaller åt beslut vi är vana vid som håller oss kvar vid, blir splittrade (Archer, 2007).
Rikta illusio och förväntan i riktning mot det goda livets olika delar. Människor drivs av bland annat av sina förväntningar och förväntanshorisonter (Beckert, 2016, Mische, 2009, Bourdieu i Threadgold, 2021). Dessa förväntningar formas av upplevelser som förkroppsligas. Är vi medvetna om att våra förväntningar påverkar hur vi handlar kan vi kalibrera förväntningar mot kritisk optimism. Förväntan är en faktor till att bygga en riktning (eng trajectory) i sitt liv (Threadgold 2021). Denna riktning och förväntan kan riktas mot äventyr, medborgarkampen och bygga mer kompetens av olika slag (Sennett, 2013, Berglund, 2026, Simmel, 1971). Illusio är Bourdieus begrepp för att peka på hur mål inom olika fält kan laddas som värdefulla (Threadgold, 2021). Detta kräver en analys vad vi för tillfället värderar som värdefullt och om det egentligen är det utifrån ett strävande mot det goda livet. Det som kan tyckas värdefullt inom olika fält kan vara skapat av människor med makt i fältet som genom symbolisk makt (våld) kan forma målen och även spelreglerna efter vad de själva tycker enligt Bourdieu (Threadgold, 2021).
Inverterad cynism. En kritisk optimism kan dessutom stödjas av en inverterad cynism) där vi är vara cyniska kring vår förmåga att själva bli lyckliga som gör att vi kan släppa en press eller fixering vid vår egen lycka och ge plats för en utblick och omsorg riktad mot andra och var optimistiska kring att skapa samhälleliga förändringar (Paulsen, 2020). Det gör att vi lättare kan ta oss bort från ältande om vårt eget liv, ta oss an stora utmaningar som kan ge oss ett fokus och större syfte.
Identifiera sig med vuxenhet. Vad kan du göra för att vara mer vuxen i ditt liv enligt Nieman (2013)? Identifiera tecken på obalanser i realism och idealism. Pendlar du mellan förnekande och idealism som gör att du inte agerar och blir cynisk (Noorgard, 2011)? Att växa är ett upptäckande av sin potential, att sträva framåt är att upptäcka vad man kan göra som gör att man kan rikta sin blick ännu högre. I mediokersamhället lever de flesta under sin moraliska potential som man kan etablera som faktum genom verkligt utopiskt tänkande (Berglund, 2026)
Ta sig an enorma utmaningar. ”I know of no better way to perish in a huge goal” skrev Nietzsche. Det finns en optimistisk pessimism att vi kommer inte lyckas troligen, men vi gör det ändå. Detta kan kombineras med spelifering där man kan hamna i ett tillstånd av akut optimism (Mcgonigall, 2012).
Kultivera historiemedvetande så att dåtid, nutid och framtid stödjer varandra. Historiemedvetenhet innebär att tolkningar av dåtiden, förståelse av nuet och förväntningar på framtiden förstärker varandra som resurser. Dåtiden kan bli en resurs för individen i att titta bakåt för att hämta styrka i att människor har klarat av att leva i tuffare tider (Furedi, 2019). Nuet går också att man kan få ett annat förhållande till det som är mer vaket och intensivt förhållande till nuet (Paulsen, 2020). Tidigare människor som var i naturen konstant som samlare tvingades man till en medveten uppmärksamhet i nuet för att hitta föda (Paulsen, 2020). Framtiden kan rikta oss till tankar om ansvar som kommer av att se sig som en del av en kedja som ger styrka mot framtida generationer och som då blir ett syfte bortom en själv, som jobbar emot nivellering och narcissism (Lasch, 2018). Historiemedvetenhet och tidsmedvetenhet om vi kultiverar det rör oss lättare mellan dessa 3 tidsdimensionerna där de förstärker varandra i stället för att vara i konflikt. Dåtiden ger en styrka och historisk förankring, framtiden riktar ens energier och ansträngningar mot nuet. Historiemedvetenhet stärks när vi kan skapa bindningar mellan tidsdimensionerna.
Dåtidens resurser. Historia kan bli en resurs genom att bilda sig om idéhistoria, mikro och makrohistoria som gör att vi förstår människan bättre och samtidigt kan sätta vårt eget liv i en historisk kontext. Idéhistorien är fylld av idéer och som är lika de som propageras idag fast som om de vore något nytt under solen. Psykologisk terapi är i stort sett bara antik praktisk filosofi från stoicism som har psykologiserats.
Bygg upp momentum och medveten närvaro i nuet. Igen är Collins användbar hur emotionell energi och momentum är centralt för att känslan av nuet kopplat till framtiden ska vara en trevlig upplevelse. Med momentum upplever vi mer agens, mer optimism och mer fokus i det vi gör i kontrast till att vara ur rytm och frustrerad som gör att man kan känna att dåtiden blir fylld av ånger och framtiden möter man med ångest och rädsla för att igen misslyckas. Hur skapar man momentum? Collins pekar på lyckade sociala interaktioner som är fokuserade kring olika symboler som gör att vi vill fördjupa och förstärka interaktionen med mer kulturellt kapital (2004). Collins pekar också på vikten av att bygga små vinster mot det mål man strävar. Att bygga momentum är att kunna sätta mer av sin egen rytm i de situationer man är i. Dock beroende på ens jobb, relationer, åtagande, sociala position osv så finns det andra som kan påverka ens momentum negativt genom att avbryta den och tvinga in dig i någon annans rytm. Försvaret mot detta är att försöka hitta sin egen rytm – göra rytmiskt motstånd på exempelvis arbetsplatsen som kan vara genom att kunna arbete i sin egen takt. Det kan vara att ha inflytande över sin fritid och ha tid för att samla på sig små vinster inom det man vill göra mer av livet.
Medveten närvaro i nuet. Behöver hitta något att rikta din uppmärksamhet mot. Om vi är omgivna av saker om inte tvingar oss till aktiv uppmärksamhet som vi gjorde när vi var samlare i naturen så blir det svårt (Paulsen, 2020). För detta behöver vi ritualer och aktiveter. Praktiken i att vara i sitt hem och börja med mindfullness är svårt. Aktiviteter som att vara i naturen och vandra på svåra stigar i dramatisk natur, att göra aktiviteter tillsammans med andra eller vara på middagar med andra i konversationer. Det tvingar ut blicken mot andra bort från självet, det tvingar oss att vara närvarande.
Förvalta: Ta ansvar för något: barn, husdjur, samhälle, trädgård, arbetsplats, grannskapet och staden. Jackall pekar på hur utan en känsla av förvaltning så förlorar man en känsla av mening och kan hänfalla åt manipulation inom företag som i hans studie (2010). Förvaltandet bygger en koppling mellan dåtid, nuet och framtiden. Viktigt är att det man väljer at förvalta är värt att förvalta och att det inte görs med en reifierad konservatism eller nostalgi, eller motsatt en progressivitet som ändamål i sig.
Sociala rörelser/kamper. Ett sätt att ta del av historien och samtidigt skapa en stark koppling till nuet i en form av ”social resonans” (Rosa, 2019) är genom att vara med i sociala rörelser, där man känner att man är en del av något större. I den sociala rörelsen jobbar man mot framtiden, är i nuet på ett utmanande sätt och har en koppling till sociala rörelsens historia. Detta knyter an till att skapa meningsfullhet och ett medborgarskapande. Detta är en utblick på tidsdimensioner: historien blir inte en privat fråga i ens släkt eller bara underhållande dokumentärer, nuet blir inte bara ett sätt att hantera stressen i livet genom mindfullness där man stänger ute världen (Purser, 2019), och framtiden inte bara blir en orienterad mot karriärism, opportunism eller riskminimering (Standing, 2011, Paulsen, 2020, Furedi, 2019).
Djupt fokus och djupt arbete. Datavetaren Cal Newport har gjort en sociologisk iakttagelse som är att det är i moderniteten ovanligt med djupt fokus under längre perioder (2016). I stället är det ett halvfokus i nuet på olika saker. Vi kan vara fokuserade ett tag i nuet, för att sedan börja tänka på framtiden. Det djupa fokuset är ett sätt tänka längre och svårare och mer kreativa tankar. För att nå ett djupt fokus behöver skapa ett rum som stödjer det fokuset. Vi behöver ett projekt eller aktivitet som kan fånga hela vårt fokus.
Sci-fi. Konsumtion av sci-fi är ett sätt att förhålla sig till framtiden på ett reflekterande sätt. Sci-fi är ett sätt samtidigt att förstå nuet eftersom sci-fi ofta förstärker trender som redan finns i nuet.
Framtida generationer. Det långa perspektiv på våra handlingar. Long termism är ett perspektiv som drivs av bland andra filosofen Mackaskill som menar att vi bör utvärdera handlingar i deras långsiktiga effekt flera generationer framåt (2023). Vad är det som kommer att spela störst roll för framtida generationer? Detta ska inte väga tyngst, men behöver ändå vara en del av hur vi förhåller oss till livet. Att vara förvaltare av jorden för framtida generationer är ett sätt att skapa en koppling och mening. Som en konsekvens av nufokuset, nostalgin och rädsla för framtiden så förlorar man tanken om förvaltning och förbättring för framtida generationer.
Medvetet förhållande till nyheter. Som med mat behöver vi begränsa oss till ett visst intag per dag för att inte gå upp i vikt, på samma sätt är det med de flesta andra aktiviteter. Om vi tar in nyheter konstant har vi inte tid för att lära oss djupare om olika skeenden i nuet, vi saknar perspektiv och kunskap. Vi blir också beroende av att hoppa mellan olika korta texter och inslag för att skapa oss en helhetsbild. För mycket nyheter gör att vi inte bygger upp ett eget tänkande som har ett eget tempo och mål. Konstant uppdatering av nyheter och ”hänga med i debatten” gör att vi blir reaktiva. Vi kanske lär oss lite grann, men det är alltid inom en begränsat rum. Med för mycket nyhetskonsumtion och tidningskonsumtion kommer man få ett resonemang som speglar och efterliknar de resonemang som passar med den längden. De flesta idag är inte ens med i nyheterna, utan nyheter de tar del av är pseudohändelser på sociala media med influencers och utveckling av olika memes, spridning av klipp från händelser utan särskild signifikans. Framför allt är ett stort samhällsproblem hur lite inlärning som sker av nyhetskonsumtion. Detta är för att man inte har en metod för att lära sig om det man läser. Risken är då att man förstärker sina egna övertygelser utan egentlig grund och att man blir för nufokuserad samtidigt som man glömmer gårdagens nyheter.
Bygg tillit mot framtiden genom en praktik av experimenterande. Vi vet inte hur framtiden kommer att bli. Därför behöver vi möta framtiden som en forskare och trader. Man gör olika bets för att testa hypoteser som är kalkylerade risker (Furedi, 2019). Genom en praktik av experimenterande kan vi ta oss förbi en låsning av vad som kommer att vara rätt beslut för att vi tar kalkylerade risker. En öppenhet för framtiden är också en öppenhet för risktagande.
Några övningar man kan testa är sociologiskt perspektiv är exempelvis 90-årskalaset i sociologiska ögon. Vad vill du ha levt för liv och vad vill du ha för människor där? Hur har du integrerat med det samhälle du befunnit dig i?
Skapa en berättelse om dig framåt med sociologi. Tänk om ditt framtida liv och själv utifrån sociologi. Vad har du för förväntanshorisonter och går de att ändra?
Nuet: genom att promenera, meditera, vara i ett vara i rummet mer medvetet.
Undersök din släkthistoria, grannskap, stad och familj sociologiskt. Vad har du fått med dig? Med den sociologiska blicken riktad mot familjen och barndomen är det lättare att komma bort från den förhärskade idén om familj som ett enskilt universum frånkopplad från samhället, som inte stämmer. Det omsorgsunderskott man upplevt kan ses som en förlängning av ett allmänt omsorgsunderskott i samhället (Tronto, 1993, 2013). Det stödjer individen att få distans till föräldrars bristande omsorg när man ser att även dem var inbäddade i samhället med olika normer, praktiker, förväntningar, känsloregler och ideal. Den sociologiska blicken mot barndomen kan även konkurrera med en psykologisk förståelse av ”anknytning” som är för individualiserande och åsidosätter hur ”anknytningen” till föräldrarna också är beroende av deras anknytning till samhället. Tankar om trauma kan politisera och sociologiseras där du vara med om en social orättvisa, inte bara något personligt privat.
Bygg eurytmi (Lefebvre, 2004) genom temporalt medborgarskap (Berglund, 2026). Samhällets olika sociala konfigurationer kommer med en social tid som subjektet behöver hantera. Ofta är det flera olika rytmer (polyrytmier) som dessutom kan vara i orytm med varandra (Lefebvre, 2004). Bygga en egen rytm som stödjer det goda livet har övningarna i stora drag behandlat ovan, främst med stöd från Collins (2004).
Synkronisera så mycket av ditt liv som möjligt. Konversationer med gemensamt fokus, flow, djupt arbete, skapa rutiner för olika ritualer och praktiker,
Hitta en individuellt anpassad rytm som stödjer ditt sökande efter det goda livet. Henry David Thoreau skrev:
“If a man does not keep pace with his companions, perhaps it is because he hears a different drummer. Let him step to the music he hears, however measured or far away.”
Att ta vara på sin egen rytm och inte svepas med i andra som är runt om en. Vi har av genetik, livsbiografi, fysisk hälsa och vanor olika förmåga att hantera olika rytmer. Det flesta har både arbeten och privata kamper som gör att de behöver anpassa sig till heteronoma rytmer. Autonoma rytmer gör att man lättare känner flyt som är en form av vilande ansträngning, exempelvis Vd:n som kan ta möte efter möte och ”jobba” väldigt mycket. Men det arbete Vd:n utför har så låg grad av jobbifiering att det kan kännas njutbart till stor del, där de fylls med emotionell energi och stolthet av att vara den som bestämmer (Collins, 2004, Kemper, 2011). Om man inte är Vd behöver man hitta andra sätt att få i sin rytm för att inte bara var dominerade av heteronoma rytmer, alltså ett temporalt följarskap.
Fokus skapande av långsam snabbhet. I fokus så är man ofta stilla, nedsaktad, fokuserad på en sak, men det är samtidigt det snabbaste man kan göra för med det högsta fokuset är man som mest kreativ, bäst på att producera och att lära sig saker, jämfört med till exempel multitasking. Det multitaskande subjektet är långsamt med upplever aktiviteten som snabb. En vana som Nietzsche jobbade upp är att vara så fokuserad att man hade en frenesi talade han om, som han varvade med långa vandringar i Alperna.
Inbromsningtekniker. Aktiv vila genom att vara i naturen, träna medvetet på inbromsning genom medvetna pauser och inplanerad vila. Vila och även viss grad av lättja (sprettzatura) verkar vara en del av det goda livet eftersom utan det är det svår att fungera som människa, vara kreativ eller ha energi för omsorgstagande av sig själv eller andra.
Minska det som accelererar. Sociala media som i stunden kan accelerera i olika klipp och stimulis men är samtidigt en faktor till att man kan bli ett långsamt subjekt som inte hinner med det som krävs för det goda livet, exempelvis utföra politiskt arbete och omsorgsarbete.
Skapa buffertzoner för vila och trygghet – ta sig ur accelerationen av att vara med och överleva i statusen. Nyfikenhet som tillstånd för vila och upptäckande möta framtiden med nyfikenhet i stället för ångest att det kan gå fel.
Utnyttja tidsluckor vi (fritid, lagstadgade begränsningar för arbete) har men också kämpa för fler tidsluckor som politiskt projekt. Det finns tidsluckor, ju mer intensifierat liv man lever desto mindre finns det. Det finns sätt att avintensifiera genom att skala bort det som inte stödjer det goda livet, men det är också möjligt att bättre ta vara på det tidsluckor som kan uppstå. Tidsluckor kan uppstå i vid pendling, promenader till jobbet, stunder man inte kan göra något. I dagens smartphone-centrerad värld äts tidsluckor upp av mobilen och främst sociala media. I kontrast kan man försöka att medvetet välja vad man ska använda tidsluckor till: att alltid ha med sig en bok, aktivt öva på att meditera, spela schack, appar för lärande osv. En aspekt av att ta vara på tidsluckor är att inte slösa på den fritid man har. Taleb skriver:
Most humans manage to squander their free time, as free time makes them dysfunctional, lazy, and unmotivated—the busier they get, the more active they are at other tasks. (Taleb, 2012)
Skapa block av tid för tidsenergi (Mckerracher, 2023). Ett sätt som fritid slösas bort är genom att inte strukturera tydliga block av tid som man kan fylla med riktad energi. Fritid kan slösas genom att man gör lite olika saker utan att det är något som leder till flow eller djupt arbete.
Skapa andrum. Behövs det en fart för att skapa ett andrum och hjälpa andra att sakta ned, exempelvis kan man behöva högra hastighet i att lära sig nya saker? Långsamt och ineffektivt lärande är en av de mest centrala långsamheterna som skapar en upplevelse av acceleration för man själv är så långsam.
Tålamod. En dygd som ligger nära långsam snabbhet är tålamod. Tålamod är en dygd som fabeln haren och sköldpaddan handlar om, där små steg byggs upp kumulativt. Diskurser och idéer om att lyckas snabbt skapar ett motstånd mot att ha tålamod. Bristande socialisering och kunskap gör också att ens tankekedjor inte är starka nog för tålamod. Tålamod kan riktas på fel sätt, att stå ut med underordning är fel sorts tålamod. Det är tålamod i fokuserad handling som är centralt.
Accelerationstekniker.
Göra vissa delar mer akut, inte gå och vänta på det godare livet. Välja delar i livet där man behöver accelerera som balanseras med inbromsningstekniker. Växelverkan mellan inbromsning och accelerationstekniker kan göra att båda blir starkare. Skapa mer ”akuta” tankekedjor, att tiden rinner ur ens händer som något positivt med ett begränsat liv som bör ta vara på.
Öka kopplingen mellan inlärning och handling genom kalkylerade risker och experimenterande. Om man tror att allt man gör ska bli rätt hamnar man lätt i riskminimering som gör att man helt kan fastna.
Öka hastigheten på inlärning. Ett sätt är genom läsning och målmedveten träning. Lära sig inte bara för att anpassa sig till arbetsmarknaden utan kombinera det med politiskt lärande och bildning. “The wisest are the most annoyed at the loss of time.” skrev Dante. Långsam snabbhet är kopplad till reflexiv handling där ett snabbt subjekt kan förkorta tiden mellan tanke och handling. De vet hur de ska skapa en ny vana eller hur de ska lösa ett problem, men väntar för länge med att handla. Det gör att de inte får upp fart, de börjar knappt, eller tror att de kan vässa yxan, men de bara vässar yxan utan att börja hugga ned trädet. Att bygga momentum och vitalitet är att bli ett snabbare subjekt, att ha plats för vila och vara i rytm är en del av att vara ett snabbt subjekt. Det ställs rätt stora förväntningar på att kunna lära sig nytt för att hänga med i en flexibel kapitalism (Sennett, 2002).
Rutiner som accelererar. Experimentera, var modig, testa något nytt, håll dig i rörelse, mer möten med människor av olika slag, att agera med att medvetet vara snabb strategiskt. Collins pekar på hur detta är ett utmärkande drag för framtida personer att nå makt i politik och företagande (Collins & McConnell, 2015).
Alltid-aktiv-aldrig-passiv-tumregeln. Välj bort en passiv aktivitet där du konsumerar. Byt ut den mot något aktivt i stället. Gör aktiviteter med dina vänner. Möts ni passivt och mer bara tar det lugnt, gör en aktivitet där ni behöver samarbeta och tänka tillsammans.
Ha fart. Ibland är människor närmast helt stillastående eftersom de inte agerar, utan exempelvis samlar mer information: Någon har skrivit följande om vikten av handling: “Action may not always bring happiness, but there is no happiness without action.”